Det tar ett par sekunder sedan har fåren gjort sin bedömning av gruppen. Upptäcker de svagheter i organisation och ledarskap skuttar de obekymrat iväg. Fårvallning är ett effektivt sätt att öva en grupp.

Tolv kvinnor från barnakuten på Skånes universitetssjukhus går med förväntansfulla steg ut över de böljande betesmarkerna intill Häckeberga slott i Skåne. De vet att de ska öva grupputveckling under eftermiddagen. Men de vet inte hur.

I en slänt betar ett femtiotal fårtackor. Till synes obekymrat idisslar de på det fuktiga gräset när gruppen närmar sig. Men de har full koll, säger Marianne Klima. Det är hon som ska leda övningen under eftermiddagen.

– Välkomna till hagen! Det här är ert arbetsmaterial, säger hon och pekar på de tuggande djuren.

Ett nervöst fnitter utbryter. Någon ruskar på huvudet och viskar i kollegans öra.

– Det här är en grupp mycket bestämda damer i olika åldrar. De är påhittiga. Underskatta dem inte, säger Marianne Klima.

Fåren tittar upp och iakttar gruppen. Marianne Klima berättar vad de ska göra under eftermiddagen.

– Ni ska ta över ledarskapet över flocken. Försök inte bära dem. Spring inte emot dem, ha i åtanke att de är flockdjur och att det är svårt att hantera ett djur åt gången.

Och hon ger de förvånade damerna ett par tips.

– Försök tänka utanför de vanliga banorna. Vet du med dig själv att du gärna tar initiativ, testa ett annat förhållningssätt och prata med varandra.

Första uppgiften är att samla alla fåren och hålla dem under kontroll på ett och samma ställe.

– Varsågoda!

Marianne Klima vallar får på elitnivå. I år blev hon fyra på SM. I fem år har hon hållit gruppövningar med sina får. Konceptet har Marianne utvecklat själv efter en idé hon fick när hon tränade sina hundar. Hon testade på en god vän som är psykolog och sedan bestämde hon sig. Marianne läste psykologi med inriktning på Ljung och startade kurserna.

Fåren bräker och gäckar damerna från barnakuten. Hundarna som gärna vill arbeta blänger surt på människogruppen.

– De är inte jätteimponerade, förklarar Marianne.

Det tar några par minuter sedan har gruppen koll på fårflocken.

– Bra där! Nästa uppgift blir att dela på flocken, och det ska vara lika många får i båda grupperna.

Fåren springer åt olika håll. De skuttar högt över varandra och osynliga hinder.

– Åååå nej, stoppa dem. Men spring inte mot dem, ropar Annica Ekvall.

Grundtanken med metoden är att få gruppen att fungera problemlösande och att arbeta strategiskt under stress även när förutsättningarna ändras.

Mellan varje moment går Marianne Klima igenom hur gruppen agerade. Deltagarna får själva reflektera över vad som hände och om de kunde gjort något annorlunda.

Carina Hermansson som är enhetschef på barnakuten är med i hagen för andra gången. Det är hon som nappat på idén om gruppövning med får.

– Vår vardag bygger på lagarbete och på att gruppen fungerar. Jag ville att vi skulle testa en metod som inte var så teoretisk.

Damerna i hagen spretar med sina armar och rör sig sakta mot djuren. Några är alldeles tysta, andra pratar desto mer.

– Det går snabbt att utläsa olika karaktärer i gruppen, säger Marianne Klima.

När flocken är delad i två och damerna är hyggligt nöjda, får de den sista uppgiften, att fösa sex markerade får in i en fålla. Utan att säga ett ord till varandra.

– Det här är svårt. Det är inte alla som lyckas, säger Marianne Klima.

Två olika grupper formerar sig och kommunicerar strategi. Och det går. Ordlöst lyckas damerna valla fåren till angiven plats.

– Jag är så glad. Det är en oerhört häftig känsla att vi gjorde det tillsammans, säger Anna Falbrink.

Stämningen är uppsluppen när gruppen lämnar hagen och går upp mot slottet för genomgång och analys. Gruppens reflektion och analysen är viktig för metoden och ska ta lika mycket tid som själva fårvallningen. Det är tankarna som kommer ut av övningen som ska tas med tillbaka till vardagen på arbetsplatsen.

– Vi är vana vid att vara flexibla. Det måste vi vara på avdelningen, säger Marie Mogren.

Under reflektionspasset får var och en fundera över sin egen situation och under gruppreflektionen är tanken att en gemensam medvetenhet ska märkas.

– Jag vet att jag tar mycket plats och pratar mycket. Jag tänkte på det, men märkte att jag hade svårt att hålla tillbaka. Det var nyttigt att bli mer uppmärksam på, säger Anna Falbrink.

Och kollegorna verkar eniga om att de tar med sig nya tankar till arbetsplatsen.

– Det var ett riktigt lyckorus när det gick bra att få fåren dit vi ville. Precis som det kan kännas på jobbet. Och det var bra för oss att stärka gruppkänslan, speciellt för oss som inte jobbat så länge, säger Annica Ekvall.