Tre metoder för ökad demokrati

2011-11-30

 
Malmöbornas säger sitt


Val var fjärde år. Det är inte tillräckligt för politikerna och tjänstemännen i Malmö för att ta del av innevånarnas tankar och åsikter. Därför finns det flera olika sätt för medborgarna att göra sig hörda mellan valen.
 
Text Åsa Ohlsson
 
Frågorna för höstens medborgarpanel håller på att förberedas när Chefstidningen pratar med Grethe Lindhe, projektledare för e-demokratisatsningen i Malmö. Malmöpanelen som är Sveriges största medborgarpanel, är ett minimalmö bestående av 1700 slumpvis och representativt utvalda personer med hjälp av en databas. Två gånger om året får de ett trettiotal frågor skickade till sig. De allra flesta svarar via nätet, men en mindre skara föredrar att få en pappersblankett. Alla blir tillfrågade om de vill vara med och de som inte svarar byts ut.
 
Aktuella frågor är bland annat vad malmöborna tycker om kameraövervakning och om de olika hastighetsbegränsningarna som finns i staden. Frågorna ska vara av framtidskaraktär och en styrgrupp där Grethe Lindhe ingår, beslutar om vilka frågor som ska vara med. Men alla nämnder kan föreslå frågor förklarar hon.
Svaren samlas in, analyseras och presenteras för berörd nämnd. Det är upp till nämnden att lyssna på svaren, men de är inte tvingade att göra något med förslaget. Som exempel på beslut som förändrats av panelens åsikter tar Grethe Lindhe placeringen av Malmös nya badhus. Medborgarna tyckte inte såsom politikerna beslutat vilket ledde till ett nytt kompromissförslag.
 
Men det finns mer direkta sätt för medborgarna att påverka. Bland annat genom att lägga förslag på nätet som sen ska stöttas av fler. Inspirationen till detta hämtade Malmöpolitikerna i Bristol vid ett studiebesök fyra år sen. Det engelska arbetssättet med så kallade petitions var anledningen till besöket. Väl hemma i Malmö översattes detta till en nätbaserad förslagslåda, e-petitioner, som går under namnet Malmöinitiativet. Andra medborgare kan gå in och stötta ett förslag som någon annan lagt. När förslaget fått minst 100 stödsignaturer, går det per automatik till ansvarig nämnd som då måste ta upp förslaget till diskussion.
– Genom Malmöinitiativet har vi ett instrument för politiker längre ner i hierarkin att få sin röst hörd också, säger Grethe Lindhe. Men tillstår också att hon är lite besviken att politikerna inte tagit till sig detta mer.
– Ibland påpekar vi att ”titta här- detta är ett bra förslag”. Men de kunde gott titta där mer själva, säger hon.
Exempel på förslag som politikern tagit till sig genom Malmöinitiativet är dels ett förslag om att bygga moderna och centrala lokaler till Malmös största ridskolor, Malmö Civila Ryttareförening. Det förslaget fick 542 personers stöd och har lett till att projektgrupp gör en utredning.
– Sen har väldigt många förslag kommit upp till diskussion, men av olika skäl inte genomförts.
 
Malmöinitiativet påminner lite om ett annat sätt att påverka - nämligen medborgarförslag. I Malmös tolkning så läggs ett medborgarförslag till någon av stadens tio stadsdelar. Tidigare har de gjort på pappersblankett men i vissa stadsdelar kan även dessa göras via nätet nu. Ett medborgarförslag behöver bara stöttas av förslagsställaren själv. Ett av förslagen 2010 var ”Mät och märk ut en hälsans stig genom Kirseberg”. Åtta personer, några av dem politisk aktiva, föreslog till stadsdelsfullmäktiga att en hälsans stig skulle genomföras berättar stadsdelstidningen Kirsebergsbladet. Nu väntar stadsdelen på att Hälsans stig ska provgås och att stolparna ska komma på plats.
 
Nu tar EU efter Malmö när det gäller medborgarinflytande. Ja, det kan man faktiskt säga - för 2012 ska man kunna lägga medborgarförslag via nätet när det gäller EU, så kallade medborgarinitiativ. Det är för att öka transparensen och inflytandet. Där har fem svenska städer, bland annat Malmö, varit med som testgrupp. Och det visade sig att de svenska medborgarna var mest aktiva. Ingen vet än hur EU:s medborgarinitiativ kommer att slå ut. Poängen med demokratisatsningarna såväl i EU som i Malmö, är att det ska vara enkelt att få sin röst hörd även om man inte är högt uppsatt politiker.
Men genomslaget är inte särskilt stort. För åter i Malmö - stadsdelen Västra Innerstaden har till exempel enbart fått in två medborgarförslag hittills under 2011 och på en fråga om hur stadsdelen ska arbeta för att få det mer känt är det korta och koncisa svaret helt nämndsekreteraren Rolf Svensson helt enkelt ”nej, det ska vi inte jobba med”. Och trots gehöret för förslaget om stigen så har antalet förslag i stadsdelen Kirseberg minskat till sex förslag hittills mot 27 förslag 2010.
– För att få politikerna i Malmö mer intresserade kommer politikerna i styrgruppen att jobba hårdare mot sina kollegor och hålla föreläsningar om vikten av medborgardialog, säger Grethe Lindhe.
Men det är inflytande över själva beslutsprocessen som ska öka, inte över själva besluten betonar rapporten ”Representativ demokrati 2.0 – en utvärdering av Malmöinitiativet och Medborgarpanelen” från maj 2010. De förtroendevalda kommer inte från ansvaret från det politiska beslutsfattandet.
 
 
 
Fakta: Medborgarförslag tradition i Storbritannien
I Storbritannien har så kallade petitions en lång historia. Nu har systemet byggts ut än mer och det finns en pedagogisk guide hur man som medborgare lägger förslag via nätet till regeringen.
En avdelning hos den brittiska regeringen kontrollerar att det inte redan finns ett ärende som i den lagda petitionen. Det kontrolleras också att innehållet inte bygger på felaktiga, hemligt eller stötande information och att förslaget är inom regeringens ansvarsområde. En petition kan vara öppen upp till ett år och då kan andra medborgare skriva under den. Om den samlar mer än 100 000 underskrifter debatteras den i brittiska underhuset.
 
http://epetitions.direct.gov.uk/how-it-works
 
Fakta: Medborgarförslag inom EU verklighet 2012
Från april 2012 kan medborgare i EU-länder lämna så kallade medborgarinitiativ. De ska organiseras av en kommitté som består av minst sju EU-medborgare som bor i minst sju olika medlemsländer. Kommittén har ett år på sig att samla in de stödförklaringar som behövs. EU-ländernas behöriga myndigheter ska intyga att kommittén har fått in tillräckligt många stödförklaringar.
Kommissionen har sedan tre månader på sig att pröva initiativet och besluta hur man ska gå vidare.
Det är Lissabonfördraget som innehåller denna nyhet och tanken är att allmänheten ska få större möjligheter att påverka EU-politiken.
 
 
//slut text//

Åsa Ohlsson