PR - köpt uppmärksamhet

2012-03-19

TEMA. Propagandamaskiner och åsiktspaketerare. Pr-byråerna har många namn. Efter nedgång i ekonomikrisens spår växer branschen igen. Peter Palmqvist är en av många chefer som valt att anlita pr-byrå för att nå ut med sitt budskap.
 
Text: Agneta Nordin
 
Syns man inte i media finns man inte. Det må vara en sanning med modifikation, men faktum är att allt fler företag, organisationer och chefer köper pr-konsulters uppdrag för att få hjälp med paketering av sina idéer. Och för att nå ut med sina budskap.
Peter Palmqvist som är vd på ett bemanningsföretag vill inte bli en åsiktsmaskin, säger han. Men han tvekade inte inför att anlita en pr-byrå för att nå ut med sina budskap.
–      Jag är insatt i arbetsrättsliga frågor och har stor erfarenhet av avtalsförhandlingar. Därför vill jag gärna delta i debatten om arbetsmarknaden. Men faktum är att jag nog är ganska lat. Nu får jag hjälp att paketera mina idéer och att nå ut.
 
Enligt medieföretaget Dagens Opinion, som kartlagt drygt hundra av landets största pr-byråer, växte pr-branschen med nio procent 2010, efter en svacka som följd av den ekonomiska krisen 2008.
Peter Palmqvist är långt ifrån ensam om att köpa pr-konsulttjänster. Storföretag som Volvo och Sony Ericsson, statliga verk och kommuner gör det. Och så vårdbolaget Carema som anlitade pr-byrå för att hantera krisen efter avslöjandena om missförhållanden på företagets olika vårdboenden.
Det är ingen hemlighet att bemanningsbranschen varit i blåsväder under åren. Debatten har bland annat handlat om anställningsförhållanden och avtal. Det är en av anledningarna till att Peter Palmqvist valt att anlita en pr-byrå. Han säger att han tycker att det är viktigt att delta i debatten, att han brinner för arbetsmarknadsfrågor i allmänhet och arbetsrättsliga frågeställningar i synnerhet.
–      Jag tycker mycket om svensk arbetsrättslagstiftning. Saltsjöbadsavtalet har varit och är fortfarande viktigt för alla avtal mellan arbetsmarknadens parter. Det vill jag kommunicera, inte minst i egenskap av vd på ett bemanningsföretag.
 
Nu betalar han för att nå ut i media. Det är mycket medvetet och han hoppas och tror att tjänsterna han köper ska ge mer uppmärksamhet i pressen, i förlängningen också bygga företagets varumärke. Peter Palmqvist får hjälp med att lägga upp sin mediestrategi.
–      Jag har presenterat mina idéer och formuleringar och pr-byrån bearbetar, förstärker och matchar mina tankar mot tänkta redaktioner. De talar om att jag finns och vad jag står för och presenterar det för olika tidningsredaktioner.
Varje månad har Peter Palmqvist en avstämning med byrån. Finns det aktuella nyhetskrokar, så arbetar byrån direkt med journalistkontakterna. Sedan är det bara för Peter Palmqvist att vänta på napp. I höstas blev det riktigt bra, säger han. Fyra tidningar skrev om en uppmärksammad aktivitet som bemanningsföretaget genomförde i Dublin på Irland.
–      Vi gjorde en lyckad rekryteringsresa. Pr-byrån tyckte det var kul och ”lanserade” det vi gjort. Det blev bra.


 
Pr–branschen exploderar
 
När etablerade massmedier kämpar med lönsamheten växer pr-byråernas inflytande över journalistiken. Kritikerna hävdar att demokratin urholkas och att de som inte har råd stängs ute. Men forskare menar att pengar inte nödvändigtvis ger plats i medierna.
 
Text: Agneta Nordin
 
Att ha ett tydligt, rappt och träffsäkert budskap har förmodligen aldrig varit viktigare i en tid där kommunikation och budskap färdas med blixtens hastighet. Att bli omnämnd på en blogg, som ingen läser, eller att twittra utan ”följare” är ett slöseri med resurser. Och det gäller att synas. Därför är det många som väljer att köpa pr-byråernas tjänster. Det sägs att det finns fler pr-konsulter än journalister i Stockholm idag.
 
Men Magnus Fredriksson som är lektor i kommunikation på JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet, är inte speciellt bekymrad.
–      Faktum är att det inte finns några undersökningar som belägger att pr-byråerna tar större plats i medierna idag än vad till exempel partier, fackförbund och branschorganisationer gjorde tidigare.
Men han tycker att diskussionen är viktig.
–      Man måste vara medveten om hur journalister, pr-byårer, politiker och andra påverkar varandra och hålla samtalet levande.
 
Pr-branschen är en relativt ung bransch som vuxit sig starkare på senare år. Och det är en bransch som växer. Enligt uppgifter från pr-branschen investerades 34.6 miljarder kronor i kommunikation av svenska företag, myndigheter och organisationer 2010.
–      Tuffa tider är inte skäl att dra ner på kommunikationen. När jag pratar med mina medlemmar har de fortfarande mycket att göra, säger Kaj Flick som är generalsekreterare för branschorganisationen Precis.
Han tycker att det är viktigt för branschen att inte missbruka sin sits men han är inte skeptisk till så kallad resultatbaserad ersättning, om det sker på rätt sätt.
–      Människor är mer medvetna och mer kritiska idag. Om pr-byråerna inte sköter sina uppdrag och till exempel tar betalt av sina kunder per enstaka införd artikel, då eroderar hela branschens trovärdighet.
 
Politiken och journalistiken har hamnat i händerna på pr-byråerna och när påverkan och kommunikation professionaliseras riskerar de resurssvaga att stängas ute, hävdar kritikerna. Journalisten och författaren Niklas Ekdal skrev i höstas en text i en antologi om experternas uppgång och mediernas fall. Där hävdar han att journalisterna måste bli bättre på att granska bearbetade pr-förpackningar, annars riskerar demokratin att urholkas.
Magnus Fredriksson på JMG säger att det är viktigt att se på journalistikens roll som granskare av makten. Och han tror inte att pengar är allt när det gäller att synas i media.
–      Mycket pengar är ingen gratisbiljett till uppmärksamhet i media. Nätverk och kunnande väger tyngre, det är olika NGO-grupper exempel på.
Men man bör vara vaksam i tider när det blir allt vanligare att journalister, politiker och pr-konsulter byter platser med varandra. På sikt kan det få konsekvenser för demokratin
–      Det finns risker med att det blir en ny ”klubb” med människor som sätter upp murar som hindrar andra att delta i det offentliga samtalet.
Och Magnus Fredriksson har bara en lösning.
–      Det levande samtalet är det viktigaste, att vi ideligen lyfter frågorna om demokrati och mediernas roll.
 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Agneta Nordin