Siffrorna säger sitt – vi är på rätt väg. Fler pappor är hemma med barnen, löneskillnaden mellan män och kvinnor minskar, antalet kvinnor på höga poster blir fler och långsamt, långsamt tycks antalet styrelseledamöter vara av kvinnligt kön.
En skamfläck solkar ner den ljusa bilden. Kvinnorepresentationen i riksdagen har sjunkit, vilket kan förklaras av att Sverigedemokraterna har få kvinnliga representanter. Men det faktum att Sverige är det enda land i Norden som varken har haft eller har en kvinnlig statsminister eller statsöverhuvud är besvärligt och kan knappast skyllas på Sd. När Danmark nu fått sin nya statsminister Helle Thorning-Schmidt, lyser det svenska misslyckandet.
Vi frågade statsvetare Jenny Madestam om hur det kunde bli så här.
– En förklaring är Socialdemokraterna som parti. Det är de som har regerat och de som har möjlighet att få fram en kvinna som statsminister. Även om de säger sig vara ett feministiskt parti och jobba för jämställdhet så finns det en oerhörd hierarki, som i alla partier, och också en extrem kollektivism, vilket socialdemokratin delvis bygger på. Den här kollektivismen innebär att individer inte får utrymme, till exempel kvinnor som är duktiga. Kollektivet belönar lång och trogen tjänst, vilket det är män som har kunnat ha.
Har kvinnor vid makten verkligen betydelse för den politiska agendan – eller är det av mer symbolisk betydelse?
– Forskning visar att med fler kvinnor i den politiska makten kommer fler frågor upp som berör kvinnor. Inte sagt att alla kvinnor är lika, men det finns gemensamma intressen och erfarenheter som delas av många kvinnor.
– Identifikationen och att vara en förebild är också viktig och den ska inte underskattas.
Jenny Madestam tar Centerpartiet som exempel. Den första kvinnliga partiledaren i Sverige var Karin Söder och hon var en förebild för Mad Olofsson. Maud Olofsson i sin tur plockade in kvinnor nära sig, och ny partiledare för Centern står Annie Lööf. Kvinna och dessutom en ung kvinna.
– Människan är homo-social, det vill säga vi väljer sådana som är lika oss själva. Kvinnor väljer kvinnor, män väljer män.
Så även om den nya danska statsministern inte har jämställdhetsfrågorna som sina mest prioriterade kan bara det faktum att hon är kvinna ha betydelse för andra kvinnor.
– Det ger en legitimitet för andra kvinnor att ta plats och ta makt.
Att Sverige är det land i Norden som hittills inte har letts eller leds av en kvinna tycker Jenny Madestam är pinsamt. Särskilt eftersom vi gärna framhåller att vi ligger i framkant när det gäller jämställdhet. Men trots det är det inte så svårt att förstå varför enligt Jenny Madestam som idag forskar på hur processen ser ut att nå toppen i politiken. Kravspecifikationen av en ledare är mycket vad en man traditionellt står för, även om det är på väg att luckras upp. Men än så länge gäller principen att kvinnor måste bevisa att de är bra, ha mer utbildning och erfarenhet för att komma ifråga att få toppositioner.
Om Håkan Juholt hade hetat Hanna Juholt med samma meriter, ledarerfarenheter och egenskaper - hade hon då blivit vald till partiledare för s?
– Nej det tror jag inte. Hon hade behövt ha visat prov på ledarskap, vilket Håkan inte behövde. Hanna hade behövt ha varit minister, eller åtminstone kommunalråd.



//slut text//