Försvarsmaktens Överlevnadsskola lär ut hur man ska agera om man blir utsatt för kidnappare.

– Det har visat sig att gisslantagare agerar i stort sett på samma sätt världen över, säger kursansvarige Jonas Månsson.

Text: Torbjörn Hallgren

När journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström intervjuades efter sin tid som gisslan prisade det återkommande en viss kurs: kursen på K3 i Karlsborg, utformad av Försvarsmaktens Överlevnadsskola. Den bidrog till ovärderlig erfarenhet.

Kursansvarig för utbildningen är Jonas Månsson, ställföreträdande chef på skolan.

– Vi har ett antal olika kurser där vi tränar gisslansituationer. Vi samarbetar även med civil verksamhet så som Fojo, som riktar sig till journalister, och Folke Bernadotte-akademien. Den sistnämnda undervisar bland annat Sida, UD och Läkare utan gränser, berättar Jonas Månsson.

Att kursen behövs råder väl inget tvivel om numer. Fram till 2005 var Sydamerika ett stort hot för kidnappning. Sedan dess har hotbilden tornat upp i de aktuella konfliktområdena Mellanöstern och Nordafrika. Syrien och Irak är till exempel ansedda som mycket riskfyllda områden, där UD bland annat avråder helt och hållet från alla resor till Syrien.

– I Syrien spelar det ingen roll vilket yrke du har, är du västerländsk är du en målgrupp. I andra regioner kan det vara extra farligt att vara journalist, för att man vill mörka vad som sker, säger Jonas Månsson.

– När väl kriminella personer inom ett område får smak på kidnappning, så sprids det väldigt fort. Många hakar på trenden. Men finns det ingen tradition av kidnappningar så kan det vara väldigt lugn även i en instabil region.

Kursen har en del hemliga moment som Jonas Månsson inte kan dela med sig av. Men han kan berätta att den uppdelad i en teoretisk del och en pratisk del.

Första lektionen är klassisk skolbänksundervisning. Här lär sig eleven att hantera sin egen stress, och får kunskap i hur man kan trappa ned aggressiva situationer som uppstår. Det gäller även att kunna få ned stressnivån på gisslantagaren.

­ Vi pratar om hur man kan hantera olika dilemman så att en situation inte blir farligare än vad den behöver vara.

På det kommer en praktisk träning, som är allt ifrån fem timmar till trettio timmar beroende på vilken kurs du går.

De tuffa praktiska momenten och kursens utformning har av SVT kallats ”världsunik” och ”Sveriges mest extrema kurs”.

– Världsunik kan jag inte skriva under på. Danska och norska försvaret gör liknande kurser. Men vad som är unikt jämfört med civila säkerhetsföretag som gör denna typ av kurser är att vi använder SIT, som står för Stress Inoculation Training, säger Jonas Månsson.

Det innebär att en instruktör i ett rollspel jobbar med eleven och lär ut hur man gör rätt. Men det finurliga är att eleven inte förstår att detta är en instruktör som lär ut något. Eleven uppfattar rollspelet som att det är en gisslantagare som pratar med honom eller henne.

– Om eleven reagerar rätt tar vi bort stressen, reagerar eleven fel lägger vi på mer stress. Det handlar om att få eleven att hantera stressen, göra rationella och korrekta beslut.

Detta, påpekar Jonas Månsson, blir väldigt likt verklighetens förhållanden, och journalisterna Magnus Falkehed och Niclas Hammarström sa att just denna del var väldig bra med tanke på vad de råkade ut för i Syrien. De kände igen situationerna och hade en handlingsberedskap.

– Vi har samtalat med dem sedan de släpptes, och de har då berättat sin story. Sedan ställer vi frågor utifrån vår egen utbildning för att kontrollera om den ligger rätt eller om den måste förändras.

Kursen bygger nämligen helt och hållet på omfattande forskning och intervjuer med personer som har suttit gisslan. Undervisningen fungerar för hot i alla världsdelar, det har visat sig att gisslantagare agerar i stort sett på samma sätt världen över.

– Det är människor som jobbar med människor, därför kan våra handlingsregler fungerar generellt.

En person som blir gisslan, utan erfarenhet, reagerar ofta med känslan av att vilja fly eller slåss. Eller stelnar till. Kursen går ut på att kringgå detta och se till att man handlar rationellt, genom stresshanteringstekniker så som till exempel djupandning för att lugna ned sig.

Hur tycker du att en chef ska reagera, när någon inom organisationen blir gisslan?

– De bör vara förberedda. De måste ha en plan som de kan dra igång, så kallad crisis management. Då vet de hur de ska agera och vem som ska göra vad. Och de ska så klart gärna ha övat detta också några gånger så de vet att de kan hantera det. Många säkerhetsföretag riktar sig mot företag och organisationer, och dem kan man öva ihop med. Du kan också få stöd vid krishantering av säkerhetsföretagen.

– Om man inte kan lösa det själv på något sätt, så ska man ta kontakt med svenska Rikskriminalpolisen. Inte UD som kanske många tror.

Skrivet av Torbjörn Hallgren