Den som är chef för många har en större arbetsbörda än den som är chef för få. Det är enkel matematik. Men det återspeglas inte i lönen. Det är snarare tvärtom – ju fler medarbetare desto lägre lön. Den skeva bilden bekräftas återigen av en undersökning som Svensk Chefsförening låtit göra om första linjens chefers arbetssituation. Dålig lön är bara en aspekt. Att ha ansvar men inte befogenheter, brist på kompetensutveckling och inget stöd från egna chefen är andra inslag i första linjens chefers vardag. Det är lätt att bli dyster. Men trots svårigheterna trivs de allra flesta alldeles utmärkt med sina jobb. De gillar att vara chefer!
Vi tillägnar vårt tema första linjens chefer. En grupp som det inte finns särskilt mycket forskning om. Vi presenterar två undantag. Simon Elvnäs forskar om vad chefer gör när de enligt sig själva arbetsleder. Det är skillnad mellan vad de tror att de gör och vad de faktiskt gör. Maria Wolmesjö har studerat vilka förutsättningar chefer har för gott ledarskap inom äldreomsorgen.
Vi hör ofta att arbetsgivare har svårt att hitta folk med rätt kompetens. I så fall letar man nog på fel ställen. För det finns många därute som stängs ute för att de inte faller inom normalitetsnormen, de kanske har lite speciella behov. Men kompetensen kan finnas ändå. Och helt ärligt, om man bara ges möjligheten, kan man också skaffa den kunskap som krävs. Läs om hur chefen Jonas inser att han har blivit en bättre chef och verksamheten har blivit rikare, när han tog sig omaket att anställa Johan som har varit utbränd men är på väg tillbaka.
Alla är inte stöpta i samma form. Anpassa formen så att det passar människor istället för tvärtom. Det här borde vara allas ansvar, och det är en utmaning som inte minst personalavdelningarna borde anta. Ge folk en chans. Ni kan väl principen om lycka – den som gör gott för andra, blir lyckligare själv. Den som är snål, och bara har ekonomiska aspekter för ögonen, blir olyckligare.
Eva Brandsma
Chefredaktör
