Debatt: Bort med värnskatten!

2011-09-21

 
DEBATT
 
 
Stig Orustfjord ordförande i Svensk Chefsförening, tillika överdirektör på Försäkringskassan, anser att värnskatten ska bort och att den är förlegad. Framförallt missgynnas akademiker och chefer i offentlig sektor.
 
 
Värnskatten är ett hot mot akademiker och chefer
 
 
Under 90-talets kris bestämdes att bördan för att få ordning på statens finanser skulle delas rättvist. Hälften skulle betalas av nedskärningar i bidragssystemen och den andra hälften via höjda skatter. En av skattehöjningarna är värnskatten. Den infördes för att höginkomsttagarna skulle betala mer än andra. Den var tänkt som en tillfällig skattehöjning men den finns kvar. Staten fortsätter att använda en gammal medicin trots att patienten tillfrisknat.  
Är du en chef i offentlig sektor drabbas du idag av värnskatten. Skattemässigt – men långt ifrån lönemässigt - tillhör du samma division som toppskiktet inom svenskt näringsliv. Om vi i framtiden ska få de chefer som organisationer och företag behöver och personalen förtjänar måste vi skapa bra anställningsvillkor, inklusive rimliga skatter. Trenden är att vi beskattar arbete mindre och miljö och konsumtion mer, till exempel genom höjd bensinskatt. Det gör värnskatten omodern.
 
Jag menar att om vi vill att utbildning och kompetens ska löna sig är värnskatten ett hinder. Du bestraffas idag av staten när du utbildar dig, gör karriär och får högre lön. Vad är det värnskatten egentligen värnar? Välfärden, när det gäller kommuner och landsting, finansernas via kommunalskatten. När det gäller den statliga välfärden till exempel socialförsäkringarna, betalas den via arbetsgivarnas sociala avgifter. Värnskatten värnar inte om välfärden. Möjligtvis värnar den om den politiska retoriken.
Idag har vi statsfinanser i balans varför 90-talets krislösning inte behövs. Vi går allt mer mot en arbetsmarknad som bygger på entreprenörskap och kompetens. Vår tillväxt hotas av värnskatten då den straffar utbildning och karriär. Att bunta ihop äldreomsorgschefer med vd:arna i våra börsbolag är missvisande. Det kan skilja flera hundratusen kronor i lön!
 
Då värnskatten inte betalar vår välfärd och dessutom hindrar tillväxt och straffar akademiska studier och arbeten tjänar vi offentliganställda på att den försvinner. För att ett samhälle långsiktigt ska ha råd med välfärden behövs tillväxt, värnskatten är tillväxtfientlig.
Bort med den!
 
 
 
Stig Orustfjord, ordförande i Svensk Chefsförening  
 
 
 
 
Faktaruta värnskatten
 
Den s k värnskatten infördes 1995-98 för att rädda de statliga finanserna under dåvarande finanskris. 1999 ersattes den med en extra statlig skatt på 5 procent – den vi idag refererar till som värnskatten. Staten beräknas i år få in 4,4 miljarder kronor på värnskatten. Gränsen för värnskatt är i år 46 740 kr/månaden.
 
 
 

Stig Orustfjord