Ledarskap när 90-talisterna sitter vid makten

Om Generation Ordning skriver Thomas Fürth, docent i historia vid Stockholms universitet och forskningsledare vid Kairos Future.



Om femton år är mer än hälften av Sveriges befolkning födda efter 1978. Då, 2025, kommer flertalet chefer vara födda på 1970- och 80-talet och många av våra yngre chefer och ledare vara födda i början av 1990-talet.
Vad vill de sena 80- och tidiga 90-talisterna och hur tänker de? De söker efter ett svenssonliv och gifta sig med den rätta, få gulliga barn, bra jobb och ett fint boende. Genom att stå för det vanliga, seriösa och vad många skulle kalla det präktiga är de kanske den mest traditionellt tänkande generation vi haft sedan 1968. Har vi gått varvet runt och framtiden blir en repris av 1950-talet innan Elvis, Beatles och studentrevolten 1968 ändrade på det mesta - om än i en futuristisk värld där vi kan simulera vuxenlivet i dataspel redan på dagis? Är det denna Generation Ordning som är morgondagens ledare och vad kan det i så fall innebära?


Text: Thomas Fürth, docent i historia vid Stockholms universitet och forskningsledare vid Kairos Future

Historien går aldrig i repris däremot kan det tyckas så. Unga födda efter 1985 har andra värderingar än unga har haft på länge. Inte sedan generationen som föddes på 1920-talet har en ungdomsgeneration värderat den lilla världen med familj, barn, bra arbete och fint boende så högt. Det är ett trendbrott som inte bara gäller i Sverige utan även globalt. Postmateriella värderingar som självförverkligande och sekularisering är för första gången sedan andra världskriget på retur. 40-talisternas antiauktoritära värderingar á la Pippi Långstrump och 70-talisternas ironiska relativism där allt är tillåtit eller inget är i mycket motsatsen till vad Generation Ordning värderar högt. Men även andra postmateriella värderingar som att värna miljön, jämställdhet mellan könen, stå upp för homosexuellas rättigheter och vara för en generös flyktingpolitik är på väg ut. Nya värderingar är lag och ordning, familjen som den institution som bär upp samhället och en gammaldags moral där t o m sexuell avhållsamhet före äktenskapet är viktigt. Generation Ordning revolterar inte men de vänder sig mot vad man hittills sett som politiskt korrekt och föredrar istället en slags social konservatism. Det är i mycket frågan om traditionella konservativa värderingar men samtidigt med starka sociala inslag. Man värnar folkhemmets institutioner med en stark stat med ambitionen att fördela samhällets resurser på ett rättvist sätt. Man anar här att många av dessa konservativa 80- och 90-talister kommer att rösta på partier till vänster om mitten. De slår vakt om folkhemmet.

Pippi Långstrump ville aldrig bli stur och alltsedan 40-talisterna var unga har de unga försökt skjuta vuxenblivandet framför sig. 60- och 70-talister har kallats Peter Pan-generationen efter den sagofigur som aldrig ville bli vuxen. Det vill däremot Generation Ordning med sina familjeideal med villa, vovve och Volvo. Mitt hem är min härd och tidigare generationers tågluffande och back packers värderas ned. Inte så konstigt då resandet i sig inte lockar eftersom många 90-talister redan från späd ålder har dragits runt jordklotet av sina föräldrar. Det häftiga är inte att resa till Thailand och andra fjärran destinationer utan det är den nära och lilla världens stationära liv som lockar. Uppvuxna med plastmorsor och plastfarsor och halv- och plastsyskon så blir den traditionella kärnfamiljen med dess livslånga trohet idealet.
Namnet Generation Ordning i sig säger också mycket om dessa sena 80- och 90-talisters värderingar. Den långhåriga hippien rökande hasch på 70-talets Gärdesfester eller det sena 80-talets exstacy påverkade ravare på party i någon nerlagd industrilokal står i bjärt kontrast till Generation Ordnings krav på att kunna föra sig både i vardag och på fina middagsbjudningar. De klassiska borgerliga umgängeskoderna är på väg tillbaka. Missbruk av alkohol, tobak och droger är på nedgång bland unga människor och detta trots att ungdomar idag har mycket lättare att få tag i både sprit och narkotika. Det är inte minskad tillgång på drogerna som lett till mindre missbruk bland unga utan nya värderingar. Nykterhetsorganisationer som IOGT ökar sina medlemsantal efter decenniers kräftgång.

Originalitet är också ett värde på väg ut. Borta är 90-talets indiepop och istället söker sig medlemmar av Generation Ordning till Allsång på Skansen. Här har givetvis den ökade fragmentiseringen av medieutbudet lett till svårigheter att söka originella uttryck. Informationssamhället gör det svårt att framstå som unik, och kändisskapet är snabbt övergående. Men återgången till folkliga uttrycksformer typ Allsång på Skansen visar också på längtan efter gemenskap. Olika sociala media är ett måste och de unga bloggar för att synas. Särskilt intressanta är de olika modebloggarna, skrivna av unga tjejer. Tjejigheten framstår tydligt och många kan ana en återgång till en slags gammaldags kvinnlighet. Men skenet bedrar. Dessa väna unga tjejer är vana att säga ifrån - en slags take no shit attityd med ett hårdbarkat manligt sätt bakom den tjejiga fasaden. Jämställdhet må inte tillhöra deras viktigaste värderingar men i praktiken är kvinnors lika värde fast förankrad i deras lillhjärnor.

Generation Ordning har också vuxit upp under en tidsanda som har präglats av en anti-elitism. Före bloggrevolutionen, då många svenskar skaffade sin egen blogg, var det i hög grad en välutbildad grupp av samhällsdebattörer och kulturarbetare som fördelade informationsflödet av nyheter och kultur till de breda folklagren. En högutbildad grupp med värderingar präglade av det sena 1960-talets radikala och postmaterialistiska strömningar. Generation Ordning har däremot vuxit upp med i en närmaste total informationsfrihet. Vid sidan om gammelmedias journalistiska och politiska korrekthet har Generation Ordning via Internet tagit del av den stora massans allmänna tyckande. Verklighetens folk som de mött på nätet har varit med och skapat den unga generationens värderingar på ett helt annat sätt än tidigare.
Generation Ordning är en trängd generation. Det hårdnar på område efter område från skolan till världsekonomin. Man är väl medveten om att man kommer att konkurrera på en global arbetsmarknad med välutbildade asiater som är beredda att dumpa sina löner för att få jobb. Oron är stor för att man inte ska kunna få ett arbete och erfarenheterna från feriejobb och påhugg under skolterminerna har många gånger rensat dem på alla illusioner om en väl fungerande arbetsmarknad med justa villkor.



Just därför är de den första generation sedan 30-talisterna som sätter karriär högt, är beredda att jobba hårt även om det inte alltid ger utslag i lönekuvertet och många tar de jobb som erbjuds.
Globaliseringen har därtill påverkat Generation Ordnings värderingar bort från de i Sverige förhärskande postmaterialistiska idéerna och öppnat upp för andra sätt att se på livet som har hämtats från en mycket mindre postmaterialistisk och mer konservativ omvärld.

Den här generationen är också uppfödd med allsköns TV-underhållning som går ut på att tävla och slå ut andra samt är de första unga som ser rejting som det naturliga när man ska köpa allt från en iPod till att ta reda på vilka utbildningar som är bäst, vilka arbetsgivare som erbjuder de bästa villkoren och de intressantaste jobben eller vilken kommun som man i framtiden ska välja att bosätta sig i för att få tillgång till bästa förskolorna för sina kommande barn utan att behöva betala för hög kommunalskatt.
I vissa sammanhang har Generation Ordning också kallats för Generation Blåsta då de har vuxit upp med budgetnedskärningar och besparingar i kommunens och statens välfärdssystem och då inte minst i skolans värld. Deras konservativa värderingar har därför parats med en förkärlek för det klassiska folkhemmet som just ett utryck för en fungerande ordning. Därför förefaller Generation Ordning trots sina vaktslående om villa, vove och volvo också av dessa skäl rösta vänsterut.

Många i Generation Ordning kan bli framtidens ledare. Ska man nå fram till den här generationen så lägg ner allt bullshit. De är välutbildade och välinformerade och går inte på fagra ord och luftiga löften. Tvärtom ställer de höga krav på kvalitet och har redan varit ute på någon rejtingsida för att kontrollera i förväg.
Vad kan ledarskap i våra företag och organisationer innebära när Generation Ordning sitter vid makten? Kom i tid och leverera i tid blir säkert ett av de tydliga inslagen i det arbetsliv där 90-talisterna har makten. Men det är nog bara en yta under vilken betydligt mer intressanta fenomen döljer sig.
90-talisterna är i mycket traditionalister i sina allmänna värderingar. Vad gäller arbetslivet är stolthet ett värde som sätts högst bland deras arbetslivsvärderingar. De tycks dessutom ha en klockarkärlek för att uppleva sammanhang. Så med dem som ledare kommer säkert den gemensamma berättelsen i företag och organisation att vara ett viktigt inslag i deras ledarskapsstil.

Förståelsen för att arbete inte är allt, och att arbetsliv och familjeliv måste kunna kombineras kan bli en annan ledtråd i 90-talisternas managementtänkande. Deras preferenser för den lilla världens betydelse för mänskliga relationer skulle också kunna leda till att den lokala arbetsplatsen kan få en renässans i ett alltmer globalt och virtuellt arbetsliv.
Men till slut blir nog den stora frågan med 90-talisterna som ledare en helt annan: Det blir tufft att kräva allt mer ordning och reda i en alltmer transparent värld. Antingen lyckas de och vi skulle få ett bättre fungerande arbetsliv än vad tidigare generationer någonsin skådat eller ökar bara jakten på syndabockar som anses ha satt käppar i hjulet för den ordning som 90-talisternas ledarskap har eftersträvat.

Referenser:
Åke E Andersson, Thomas Fürth, Ingvar Holmberg: 70-talister – om värderingar förr, nu och i framtiden. Natur och Kultur, Stockholm 1993, 1997 och 1999
Thomas Fürth – Ingvar Holmberg - Ola Larsson – Mikael Raaterova: 80-talisterna kommer – om kollektiva egoister, självuppoffrande livsnjutare och andra ungdomar. Konsultförlaget, Uppsala 2002
Thomas Fürth: Den dubbla utmaningen – allt du behöver veta för att anställa en 80-talist. Kommunlitteratur, Höganäs, 2008
Thomas Fürth & Göran Krafft: Framtiden börjar i klassrummet. – om att motivera elever och lärare att möta framtidens utmaningar. Epago,, Malmö 2010.
Mats Lindgren – Bernhard Lüthi – Thomas Fürth: The MeWe Generation. What Business and Politics must kknow about the Next Generation. Bookhouse Publishing, Stockholm 2005
Mats Lindgren – Anna Kiefer: Future Workforce. European Youth in a Global Perspectives. Kairos Future, Stockholm 2007 Mats Lindgren – Anna Kiefer: Future Workforce. European Youth in a Global Perspectives. Rapport Kairos Future, Stockholm 2007
Peter Pernemalm & Sofia Johnsson: Generation Ordning, Rapport för Kairos Future Club, Stockholm 2010
Sofia Rasmussen – Björn Ljung –Thomas Fürth, Drömsamhället 2010 – om dagens unga – framtidens medarbetare. Rapport Kairos Future, Stockholm 2010.




Fig. Olika generationers inställning till några viktiga arbetslivsvärderingar
(källa: Kairos Future)


Läs även

Annons